Varma strumpor, i alla fall.

Snö, snö och snö. Jag vet inte om min mamma är galen eller bara ovanligt snäll, för hon har köpt mohairstrumpor till mig - för 160 riksdaler! Hon sade att de skulle vara väldigt värmande i mina ickevinterskor, tack mamsen!

Måndagar är bra nuförtiden, vi har bara två lektioner och slutar i vanliga fall vid halv tolv. Det funkar för min del, skönt att få lite ledig tid! Men idag var Ung Företagsamhet på besök och hade en lite föreläsning så att vi inte släpptes förrens vid ett-tiden. Måste säga att det var himla intressant och inspirerande, speciellt när jag vet att Alexander & Fredrik hade ett sådant projekt förra året som de verkade vara positiva till. Dock känns det svårare när man börjar fundera på vad och hur det hela ska göras, och vilka man skulle kunna vara. Men, det är sådant som märks.

En riktigt glad nyhet är att Ulitenpliten är på bättringsvägen! Har varit ute och ridit i helgen, otroligt vad man kan sakna att sitta i sadeln! Även om det mest har varit kalla skritturer i snön så har det varit mysigt värre. Trots detta så väntar vi på njur- och leverprover, för att vara säkra på att allt verkligen är hundraprocentigt bra nu. Dessvärre fick jag sämre nyheter av Emma om hennes fina Exxet, att han inte  finns längre. Minns sommaren på Lönö när den där vackra fuxen visade vad han gick för...

Helgen var lugn och skön. Fredags kvällen spenderades hemma hos Linus med Ica, Emelie och Alexander med spel och dresscoden var: mjukisbyxor. Igår blev det även käk tillsammans med Ellen och Amanda på dv, det är de små stunderna man lever för.

Ikväll ska nog jag och min älskade ut till mig och äta drömtårta som jag bakade i förra veckan.
Natti och allt sådant!



Popfjantar!

And sometimes I spend my time, just trying to escape

Ja, jag är verkligen helt fast på Relient K - I am understood! Så underbart gitarrspel i början och texten är underbar.

Nästan lika underbar som min Alexander.
Jag får väl erkänna att man ibland glömmer bort vilken tur man har. Att se in i hans vackra ögon och veta att han är min, bara min, är den bästa känslan som finns! Det är så mysigt att sova och vakna på hans arm och att få en puss trots att man ser ut som ett troll. Man undrar ju ibland varför han stannar vid ens sida, då man vet hur jobbig man varit. Som varför han orkade gå till tre olika ställen idag innan jag kunde bestämma mig för vart vi skulle äta, eller varför han stannar efter att han har behövt klä på mig för jag varit för trött att gå upp. Eller hur han orkar med att jag är svartsjuk och knäpp, många gånger om. Kanske är det för att mamma alltid ser till att det finns juice, köttbullar och rödbetssallad till honom, vad vet jag!



Och det känns som att jag borde ringa Petra, fast jag vill inte riktigt... Behandlingen är avslutad och jag vet att veterinären var där för sista gången idag. Det känns bara som att det är jobbigt och läskigt att få veta vad som ska ske härnäst. Visst, man ska tänka positivt men jag har också försökt förbereda mig mentalt på det värsta - och det är inte kul. Man har så många fina minnen och allt jag tänker på är hur hans ögon blev besvikna på mig i torsdags... Om det värsta skulle ske känns det som en stor del av mitt liv försvinner, han är trygghet, avslappning och mitt sätt att rensa tankarna.




Nu har jag nog blivit ointressant för er få som orkar läsa, men det är mest för mig egen skull som jag skriver. Mina block i sängbordet är redan fullklottrade, nu ska Green Day få mina tankar på annat.


Ha en fin kväll, det är kallt men vackert ute!

you let me know, i am understood

Denna helgen har verkligen rusat förbi. Fredagen bestod av ingenting förutom slappning hemma med mamsen och papsen, framför tvn. Tack vare att jag var tidigt i sängen var jag uppe tidigt på lördagen, vilket nog inte har skett sedan jag red lektioner på lördagsmorgonen, dvs ett riktigt bra tag sedan.

Nathalie & Petter besökte Alexanders lilla rum i lördags och det blev som vanligt Familjegeni som tog upp hela kvällen. Jag hade urroligt och skrek många gånger av skratt, tänka sig vad bra man kan vara på geografi Nathalie? ;) Alexander måste i alla fall börja öva på att läsa frågorna rätt, haha. Tack för en helskön kväll kära vänner!

Idag så tvingade jag med mig Ellen in till Kalmars Äventyrsbad. Det var hennes premiärdopp där, vilket gjorde det hela lite speciellt. Vi busade, kastade boll och simmade några längder, måste säga att simmande är underskattat!

Jag väntar på Alex och fick just syn på ett par billyktor i mörkret, längtar efter att få dela säng med honom. Han är den finaste, som orkar med mig - även när mina ord inte räcker till.
you looked into my life
and never stopped
and you're thinking all my thoughts
are so simple but so beautiful
and you recite my words right back to me
before i even speak
you let me know, i am understood


alex
Sexig & Solbränd


Konserttankar.


Jag fick lite flashbacks när jag satt på bussen i morse, vad många härliga konserter man varit på. Speciellt sommartid, en brännande sol och ett engergiskt band på scen är vad jag älskar mest! Två år på Hultsfred och man får hela tiden mersmak på det hela, fast jag är inte så överlycklig med camping-grejjen dock.

Anledningen till att jag började fundera på detta var att vi antagligen ska på Fall Out Boy i mars, tror jag att det var. Det blir alltså en tripp upp till Stockholm och konserten lär ju hållas inomhus. Det jag började fråga mig själv var om jag tycker bäst om inomhus- eller utomhuskonserter mest, samtidigt som jag i huvudet försökte lista de bästa spelningarna jag varit på. Det var fruktansvärt svårt att komma fram till något konkret, men jag slog fast att jag tycker bäst om utomhus miljö för spelningar. Och sedan är det ju alltid skillnad på hur folk beter sig, hur trångt och bråkiga folk är. Som Hultsfred-05 när Håkan spelade på Hawaii-scenen, det var kokhett och vattnet som skickades ut hälldes mest över en. Det var en otrolig spelning och det var verkligen dans, dans, dans! Problemet var väl dock att man var lite uttorkad och folk lite väl danssugna, emellan glädejropen smög sig ibland paniken in. Däremot var Kent på sin tältturné inte heller dåliga, men det blev mer mellanrum mellan folk och den där "intima" pubilk känslan infann sig inte riktigt.

Jag vet inte om festivalfolk tycker om trängsel eller vad det är, men nog fan ska det trängas. Och tro mig jag förnekar inte att jag har varit en utav de som trycker på, men många gånger har man också försökt att bry sig om sina medmänniksor. Men jag är skyldig Alexander Karlsson en del, för han har skyddat och hållt i mig i många publikhav!

När jag försökte rangordna konserter kommer först Mew till tankarna, deras mysiga och underbara spelning på Hultsfred-05 är något jag alltid kommer minnas. Att deras sound verkligen skulle hålla för livespelning trodde jag aldrig, så de drog verkligen undan benen för oss (plus att det var sista natten och klockan närmade sig tre). Jag visste inte att man kunde gå igenom ett helt känsloregister på en sån kort tid, men det gjorde man. Jag minns fortfarande den tomma känslan som infann sig efter när vi traskade mot tälten.

Jag var besatt av Broder Daniel när jag gick i åttan-nian. Det blev en impoviserad resa till Göteborgs Were the action is -04 där jag såg dem för första gången. Mycket känslor, men deras spelning på samma plats förr förra sommaren var så mycket bättre! De spelade Lemon och Henrik såg fantastisk ut! Detta är en utav de spelningarna som jag sätter högst upp.

Och självklart måste man ju nämna Babyshambles när man pratar om ordinära spelningar! Att först tvivla ett halvår på att de ens dyker upp, sedan få vänta ett par timmar extra för att sedan få se Pete Doherty i egen hög person! De gjorde en raffinerande show och spelade ju även Libertines låtar, men mest minns man nog när gitarrerna flög ut i publiken - för ingen förväntade sig att han faktiskt skulle göra det!


Finns så otroligt många konserter som har varit minnesvärda, men jag vill avsluta detta långa inlägg med The Ark. Jag har sett dem två gånger och båda gångerna har tårarna varit nära för de är så ofantligt häftiga, medryckande på samma gång vackra. När de spelade vid midnatt -05 var man lagom förväntansfull framför Hawaii-scenen. Att det började med att jag fick en armbåge i magen och tappade andan glömde man snabbt bort, då de fick alla att tappa andan! Även om man inte har lyssnat på deras musik mycket så vet jag att man kan inte motstå dem live.

Det var mina tankar för stunden, nu ska jag skynda mig iväg till en tre timmars lång Psykologi B.

Baby, jump, baby!


Jag vill börja kvällen med att rekomendera The Pettit Projekt, som är himlans sköna. Helt klart värt att ta sig tid att lyssna igenom. Tack Thobias!

Sedan över till det hela Sverige pratar om - Per! Haha, lite underhållande hur vi verkligen pratar väder non-stop, fast denna gången känns det mer betingat. Vi fick tillbaka strömmen för ungefär en och en halv timme sedan, fast vi har ju haft elverk och lyx ändån. Så får jag ju erkänna att jag flydde fältet helt när jag insåg att det skulle bli några dagar utan ström, tack älskling för att du alltid tar emot mig med öppna armar.

Helgen var helt klart en tio-poängare då jag fick träffa tjejerna för mys på våran årliga tacopaj-kväll! Vi myste och pratade hela tiden i mun på varandra. Känns så bra när man kan prata om allt och slipper tänka sig för vad man säger, man kan verkligen lita på alla. Och som Johanna sade så hade vi verkligen speed-talking då alla ville få en massa saker sagda och det var verkligen en härlig känsla att veta att alla trivdes. Och att Ellen & Erika tyckte om sina presenter!





Jag sitter här med "underbar" träningsvärk också, och nej Uliten har som sagt vilat så då undrar ni ju såklart hur fan jag har lyckats med träningsvärk. Jo, det är så att vi har ett ämne som kallas Idrott i skolan och våra lärare hade bestämt sig för att de skulle utsätta oss för styrketräning, och ja ni gissade rätt - jag är vek! Och när jag morgonen efter kvidande kröp ur sängen tyckte Alexander att det vore trevligt om vi stack ut och sprang lite. Tack tack, i dessa stunder tror jag inte att du är min käraste! Mamma tyckte att det vore en jättebra idé att "bota" träningsvärken med lite simmning, får erkänna att det var skönt speciellt bubblandet!

Efter doppet så var det besök hos min andra älskling som fortfarande står sjuk i Persmåla. Han var i alla fall väldigt intresserad av den prasslande godispåsen som jag hade med mig, den gulliga klunsen. Ulit är verkligen sällskaps- och kelsjuk nu när han inte blir riden, han vill verkligen att man ska ge honom en massa tid. Det värsta var när jag lade på täcket efter ryktningen och han såg så besviken ut, hans stora fina ögon bad mig om att i alla fall gå en sväng med honom, han ville inte stå innne mer! Usch, ni som vet hur ett par sådana ögon ser ut, vet att det sista man är att göra de besvikna...



Jag har ett par önskingar just nu:
  • Att Ulit repar sig helt ifrån Erlichian & Borrelian och att symtomen försvinner helt
  • Att min käraste bara råkar komma ut ikväll och sover med mig
  • Att det inte kommer någon snö förrens i december
  • Att fysikprovet gick så bra som jag trodde
  • Att det blir spelkväll med systra mi & hennes pojk

Erlichia & Sommarminnen.


Jag har precis fått en massa bilder av Ica ifrån sommarens Göteborgsresa, snacka om att man saker sommaren! Det var en sån härlig resa, många roliga och sköna bilder ifrån den också. Kommer antagligen lägga upp ett urval senare idag eller en annan dag.

Idag väcktes jag av att Emelie ringde, mycket trevligt fast jag är morgontrött. Det var lite planerande inför kvällen. Nästan direkt efter ringde Ica i hopp om att hon skulle vara min väckarklocka, verkligen ett stor tack till er - eller inte! I alla fall så ska kvällen spenderas i Örsjö, enligt tradition så ska vi fira Ellen och Erikas födelsedagar med tacopaj och mys!

Till en mindre rolig nyhet, vi har fått preliminära provsvar på Ulit och det verkar som att han har både Erlichia & Borelia. Jag tror att det är tredje eller fjärde gången som han har borelia och jag har själv erfarenhet av den sjukdomen då jag drabbades när jag var fyra år. Mitt halva ansikte förlamades och var så under en sommar har jag för mig, men tack och lov gick det tillbaka. Erlichia har jag fått lite information efter lite internetsökningar och det är en sjukdom som drabbar de friska blodkropparna. Oftast blir hästarna friska igen men det finns risk att symtomen stannar kvar. Ulit sänker ryggen och har ont plus att han är vinlig och magrar, och om det inte försvinner är det inte mycket med honom... Vi har ändå hållit ihop i, jag tror det är tre år, så det känns riktigt jävla tråkigt. Jag & Petra får hålla tummarna för att allt går väl för honom.
mer info om Erlichia finns på
http://junior.hippson.se/cldoc/12876.htm?__style=print

Min söta Alexander ligger fortfarande i sängen och sussar, han förbannade mina vänner som hade sådant ohyst att ringa vid halv elva, haha. Jag tror att jag ska krypa ner till honom en stund innan jag ska ut till Ulit. Det är så underbar känsla att krypa ner under täcket till en kropp som är varm och fruktansvärt gosig, mmm!


Det var allt jag hade att berätta för stunden, tack för mig.

Grattis till våran Ica!

Hipp hipp hurr för Erika som äntligen har blivit 17år!
ica

Våran älskade lilla 90 har äntligen fyllt 17 och vi längtar nog allihopa tills hon når 18. Det känns som igår vi började 7b och alla var så nervösa och blyga. Hur vi tjejer sedan blev ett tajt gäng är en lång historia som jag inte tänker dra ikväll, däremot tänker jag tjata lite om hur kul vi har haft under de åren som vi varit vänner. Vi har ofta varierat men vi har alltid haft en stabil bas i gänget - Ellen, Amanda, Ica, Emelie & jag. Jag ska knappast påstå att vi aldrig bråkat, men trots detta har vi hållit ihop och det är er man vet att man kan lita på! Ni är mina guldklimpar som jag kommer skydda med mitt liv, jag älskar er tjejer.




01. Skolavslutning
02. Madeshowen              
03. 9b                     
04. Erika & Malin -04  
05. Erika & Emelie -06
06. Malin & Erika -05
07. Amanda
08. Erika & Amanda



Civilisationen har kommit till Hultsby!

Oh, ni kan aldrig gissa vad som är det bästa med att ha fått adsl, för det är att min last.fm äntligen kommer att stämma! Den har visat att jag lyssnar på i snitt 8-9låtar i veckan, och det är ju inte riktigt hela sanningen. Jag tycker det är himla intressant med sådan statestik och speciellt när det kommer till mitt eget lyssnande. Och nu kan man ju även få hem ny musik, fick till exempel just ett nytt album av Thobias som jag lyssnar igenom.

Idag började skolan igen, som många utav er redan vet om. Jag gick upp i god tid så att jag skulle slippa stressa och hinna äta frukost riktigt. Dessvärre ville inte min kropp vara med då det kändes som att jag skulle få upp frukosten igen... Mamma tyckte det var bäst att jag lade mig igen men hon sjukanmälde mig bara de första lektionerna så eftermiddagen har jag faktiskt varit i skolan. Jocke och jag hann även uträtta lite ärenden på stan och tillfredställa mitt begär efter ädelost, haha!
Jag har fortfarande en del huvudvärk och lite ont i magen, men hoppas att det blir bättre... Om Alexander kommer snart så mår jag nog strax lite bättre också.


Nu ska jag nörda vidare, ha en bra kväll kära vänner!

I only breath because I can.

Fy fan, finns det någon som har lust att börja skolan igen?!

Det har varit så otroligt skönt med lov, att själv få bestämma sina tider och vad man vill göra. Har blivit riktigt mycket slappande, kanske lite för mycket av den goda vanan. Men har iaf hunnit träffa en hel del goda vänner och sådant får en ju alltid på bra humör. För det är vännerna som hjälper en att orka med mörka årstider som denna, I care about you all.

Får väl erkänna att den mesta tiden har varit tillsammans med Alexander. Det har varit hur härligt som helst att få mysa och bara njuta av varandras sällskap även om vi, som alla andra, har våra problem. Tycker inte om när man blir orolig och inte vågar lita på varandra, men tillit är väl något man får jobba på ibland. Jag vill verkligen inte bli av med honom, han är det bästa jag har.

 


Och tjejerna, ni är viktigare än vad ni tror! Längtar verkligen till lördag då det blir girls only! Är så himla skönt att bara sitta och snacka om livsviktiga och onödiga saker. Det är verkligen tack vare er man orkar med skitsaker som skolan och utan er blir man vilse! Och speciellt tack till Ica idag, du finns verkligen alltid där för en. Ni är viktiga - glöm aldrig det!




Nu har jag huvudvärk och väntar på att Johannes ska höra av sig. Till er alla, ha en bra sista lovkväll!

Yeah, I know my place on your scale. So I stay here tonight, this is were we are living our lifes and that is alright.
YEAH I FALL FOR THE SONGS.