Oväntat.

Pappa pratade om melodifestivalen senast vi sågs och att det fanns en låt som var "himla cool". Tänkte väl inte mer på det förrän nu, när Karin hade lagt till en låt i vår gemensamma lista Ponnyklubben. Det roliga är nu att Karin har lagt till den låten pappa pratade om. Slutsatsen måste väl vara att de har likadan musiksmak? Sjukt oväntat.

I hennes små skor fick vi båda leva

Håhåjaja.

Det är redan ikväll dags att förbereda sig för en tung morgondag. Det är visserligen inte skola vi pratar om här. Det är hederlig
träningsvärk. När jag blev av med hostan och plusgraderna kom så tyckte jag att det var dags att ta tag i mitt liv igen. Idag testade vi på något nytt också - vattenträning. Därför lär jag känna av några nya muskler imorgon.

Annars måste jag säga att mitt liv tamejfan är kalasbra just nu. Skolan är spännande igen med start av nytt projekt. Vädret tillåter solglasögon, skinnjacka och converse. Goda vänner med tid för umgänge. Och det finns en kille med glimten i ögat.


Och på fredag blir det Säkert!.

Inte riktigt en studenthelg.

Förra veckan präglades av släkt och upplevelser som tillhörde det ovanliga. Min kusin och hennes dotter på sex månader som upp och hälsade på ett par dagar. Kan ju säga att det var lite ovant med en jollrande bebis i sängen på morgonkanten, men ack vilket charmtroll!

Helgen som har passerat var en riktig familjehelg, dock i Stockholm. Vi hälsade på brorsan och firade mammas födelsedag. Det blev musikalen "Leva livet!" och fantastisk mat på Berns! Som sagt inte riktigt vad man gör varje helg, framför allt inte när man är student!

Well all that's very nice but this is still a song against life

Så ramlar man dit igen.

Jag sitter här och försöker göra en uppmuntrande vår-lista på Spotify. Vill hitta ljusa slingor, gärna med gitarr och lite synthar. Blandar lite gamla trotjänare med nya hoppfulla kort. Men så snubblar man över något fantastiskt som man glömt bort. Åh,
David & the Citizens.

För vem faller inte för Song against life, Until the sadness is gone eller A Heart & a Hand & the Love for a Band?


Ska försöka hitta tillbaka till min lista, dagens vårtips ifrån ett regnigt Linköping är iaf denna.

Vackert Väder som Hellman skulle sagt.

Eftersom jag har valt att omfamna min klyschiga läggning så tänker jag rent av vara lite präktig en onsdagskväll som denna. Därför vill jag uppmana alla att klicka in på svt-play och se denna dokumentär. Den känns väldigt aktuell då det var internationella kvinnodagen igår.


Men för att inte helt gräva ner mig i moralkakornas träsk så bjuder jag på lite lättsamma bilder! För mitt liv är sannerligen lättsamt och ganska fantastiskt rent av! För vem kan klaga på ponnytatueringar, Daniel Adams-Ray, semlor och vårväder?

Tummen upp.

Man borde göra tummen upp oftare.

Oftast är det när det är fint väder och man är i gott sällskap som man känner för att slänga upp tummen för att visa hur nöjd man är. Men för en som är så klyshig som jag är, så måste jag ju tycka att man borde göra det oftare. Visst är det lättare att uppskatta livet när man är lite solbränd och salongsberusad, men idag är det grått ute och min joggingtur gick inget bra. Trots detta känner jag lite för att göra tummen upp.

 

För rostad macka med marmelad.

 

Äntligen!

 

I tisdags så tog vår lilla tonåring steget in i vuxenvärlden och blev 20 år! Karin kan äntligen gå på systemet! Detta firades med en massa plugg, flams och ballerinakex. På kvällen blev det Ponnyklubben-firande med skumpa, godis och film. Jag hoppas att hon blev nöjd med sin dag, i väntan på lördagens firande som innehåller både hemligheter och Daniel Adams-Ray på Kårallen!