Städade Alexanders rum igår och då hittade vi en okänd cd. Visade sig att den inte var så okänd, bara jag som hade glömt bort vad jag hade gjort av den. Det var en omärkt musik-cd som jag fått (läs snott) av min bror, men en hel del grym musik. Sådan musik som är farlig att köra bil till.

Where nobody knows if it's night or day
Och det väckte något i mig som slumrat till lite. Vet inte varför men jag har inte riktigt hållt mig uppdaterad på det som så länge betytt så mycket: musiken. Är antagligen mest lathet som har hållt mig ifrån riktiga uppdateringar, och att livet kommit ivägen. Men så kom jag att tänka på all musik jag förknippar med olika människor, ofta har man ett starkt minne till en viss låt eller artist. Min bror var först att påverka mig i min musiksmak, det har varit hans skivor som har snurrat i min stereo. Det är hans Green Day-tröja som ligger i min byrå och det är tack vare honom som jag upptäckte synthpopen. Mina väggar är fyllda med cd-skivor, affischer och diverse saker. Jag är extra stolt över lp-skivan (Belle & Sebastian - Storytelling) som pryder mitt rum.

But please don't put your life in the hands of a Rock n Roll band
Jag kommer ihåg en helg på sommaröland för några år sedan. Det var fyra vänner och en gitarr. Det var en viss Oasis-låt som spelades och sjöngs så många gånger den helgen, och efteråt. Jag kommer på mig själv med att sakna Joakims fyllesamtal mitt i natten, då jag nyvaken nynnade med i hans "so Sally can wait, she knows it's to late". Även om det inte alltid är kul att bli väckt, kan det vara värt det för det är då jag vet att någon minns mig, jag har gjort ett avtryck.

Take me to the place where you go
För det finns så många som har gjort avtryck på mig. Alexander Karlsson som öppnade dörrar till så mycket. Han visade hur man är en vän och jag är honom evigt tacksam. Och glad att han var galen nog att följa med till Göteborg för BD, trots att vi knappt kände varandra då. Den där Nathalie-Eva som gett mig så mycket, hon finns alltid där. Jag vet inte varför, men jag lyckas aldrig bli besviken på henne. Hon är så mycket jag skulle vilja vara. Men det är Martin jag har att tacka för henne. Han som jag har kunnat slå och gråta på, bara för att jag inte kan lyssna på Hives utan att tänka på honom. Eller punkrocken, som Thobias återuppväckte framför ögonen på mig. TIllsammans med en himlans massa gitarrspel.

Jag fick lite flashbacks när jag satt på bussen i morse, vad många härliga konserter man varit på. Speciellt sommartid, en brännande sol och ett engergiskt band på scen är vad jag älskar mest! Två år på Hultsfred och man får hela tiden mersmak på det hela, fast jag är inte så överlycklig med camping-grejjen dock.

Anledningen till att jag började fundera på detta var att vi antagligen ska på Fall Out Boy i mars, tror jag att det var. Det blir alltså en tripp upp till Stockholm och konserten lär ju hållas inomhus. Det jag började fråga mig själv var om jag tycker bäst om inomhus- eller utomhuskonserter mest, samtidigt som jag i huvudet försökte lista de bästa spelningarna jag varit på. Det var fruktansvärt svårt att komma fram till något konkret, men jag slog fast att jag tycker bäst om utomhus miljö för spelningar. Och sedan är det ju alltid skillnad på hur folk beter sig, hur trångt och bråkiga folk är. Som Hultsfred-05 när Håkan spelade på Hawaii-scenen, det var kokhett och vattnet som skickades ut hälldes mest över en. Det var en otrolig spelning och det var verkligen dans, dans, dans! Problemet var väl dock att man var lite uttorkad och folk lite väl danssugna, emellan glädejropen smög sig ibland paniken in. Däremot var Kent på sin tältturné inte heller dåliga, men det blev mer mellanrum mellan folk och den där "intima" pubilk känslan infann sig inte riktigt.

Jag vet inte om festivalfolk tycker om trängsel eller vad det är, men nog fan ska det trängas. Och tro mig jag förnekar inte att jag har varit en utav de som trycker på, men många gånger har man också försökt att bry sig om sina medmänniksor. Men jag är skyldig Alexander Karlsson en del, för han har skyddat och hållt i mig i många publikhav!

När jag försökte rangordna konserter kommer först Mew till tankarna, deras mysiga och underbara spelning på Hultsfred-05 är något jag alltid kommer minnas. Att deras sound verkligen skulle hålla för livespelning trodde jag aldrig, så de drog verkligen undan benen för oss (plus att det var sista natten och klockan närmade sig tre). Jag visste inte att man kunde gå igenom ett helt känsloregister på en sån kort tid, men det gjorde man. Jag minns fortfarande den tomma känslan som infann sig efter när vi traskade mot tälten.

Jag var besatt av Broder Daniel när jag gick i åttan-nian. Det blev en impoviserad resa till Göteborgs Were the action is -04 där jag såg dem för första gången. Mycket känslor, men deras spelning på samma plats förr förra sommaren var så mycket bättre! De spelade Lemon och Henrik såg fantastisk ut! Detta är en utav de spelningarna som jag sätter högst upp.

Och självklart måste man ju nämna Babyshambles när man pratar om ordinära spelningar! Att först tvivla ett halvår på att de ens dyker upp, sedan få vänta ett par timmar extra för att sedan få se Pete Doherty i egen hög person! De gjorde en raffinerande show och spelade ju även Libertines låtar, men mest minns man nog när gitarrerna flög ut i publiken - för ingen förväntade sig att han faktiskt skulle göra det!


Finns så otroligt många konserter som har varit minnesvärda, men jag vill avsluta detta långa inlägg med The Ark. Jag har sett dem två gånger och båda gångerna har tårarna varit nära för de är så ofantligt häftiga, medryckande på samma gång vackra. När de spelade vid midnatt -05 var man lagom förväntansfull framför Hawaii-scenen. Att det började med att jag fick en armbåge i magen och tappade andan glömde man snabbt bort, då de fick alla att tappa andan! Även om man inte har lyssnat på deras musik mycket så vet jag att man kan inte motstå dem live.

Det var mina tankar för stunden, nu ska jag skynda mig iväg till en tre timmars lång Psykologi B.

WEHEY! Victor råkade upptäcka att Fall Out Boy kommer till Stockholm i februari! Det vore så jävla gött och åka upp och se dem, fy natan. Så nu planerar han, jag & Alexander att boka hotell och köpa biljetter så fort som möjligt!

Tänka sig, det är verkligen snart julafton. Jag ser fram emot det som sjutton, är riktigt pepp iår! Speciellt eftersom min söta pojke ska fira jul med mig och min släkt. Det är knäppt att hemma finns det fler julklappar till Alex än till mig! Hoppas de har några i sina gömmor för jag vill vara liten ett tag till! Imorgon ska vi ta in och klä julgranen, en viktig traditon.

Nu är det verkligen jullov! Så himla skönt med lite ledighet, även om jullovet är nerkortat. Igår var jag och Martin A och försökte skriva in oss på körskola, vilket gick dåligt. Det fanns inte en själ där så vi valde att gå och fika istället. Jag hoppas på mycket fikor även på lovet, ska försöka hinna med många goda vänner. Och så självklart Ulit, för nu har Petra och jag satt målet på att han ska vara i bra form till våren.

Nu blir det fredagslatning, GOD JUL PÅ  ER!

(Rickard och jag var jättecoola när vi diggade hög musik i bilen.)

wiho, imorgon bär det av! Jag måste säga att jag är rejält med pepp, speciellt efter min och Emelies kalmartripp idag. Det värsta är ju egentliegen att packa allt + att få det dit det ska. Men vi ska försöka få tälten där Lisa och Sara och dem ska ha sina. Det kommer bli toppen! :D

Och även grattis till alla som tog studenten! Jisses vad stiliga alla killar var i sina kostymer och studentmössor. Hoppas att ni fick en dag att minnas! Och tack till de som gjorde min dag & kväll!


Är hemma på söndag, finns på mobilen!

FÖR VI SKA PÅ HULTSFREDSFESTIVALEN -06

auh, min säng är väldigt skön jämfört med den där sofflikande saken som jag har spenderat hela veckans nätter på! och det är ju trevligt att få sådan positiv respons på att man är hemma igen, tro mig, vännerna har varit saknade.

det första jag gjorde när jag kom på svensk mark, förutom att frysa, var att messa emelie. som tydligen var glad över att jag var vid liv! haha, den flickan. men i alla fall så blir det nog flickorna hos ellen ikväll och det ska bli så himla skoj att prata av sig, höra hur de har det och bara njuta av tillvaron. för senast vi var hos ellen blev det ju en riktigt helkväll! vi åt, spelade kort, pratade & somnade gott i örsjö. det skönaste var att man bara kunde njuta utav att vara med dem som man känner bäst. jag slappnar av och litar på alla de flickorna. och ica som jag inte har sett på de senaste tre veckorna pga utlandsresor, det är sannerligen på tiden! det är bara synd att amanda inte kunde ikväll, men jag förstår henne, när hon väl har tiden blir den oftast för kim. men rauurgh, tjejkväll. (:

men dagen tillbringas mest med att leva för morgondagen. det är så dumt, alexander kommer inte hem förrens imorgon vid niotiden! och tjoho, dagen efter är det skola. så ni får ursäkta mig om jag inte kommer se så pigg ut på måndag, för jag har inte sett min älskling på tio dagar!

sverige tog tydligen guld, min mamma var i alla fall lagom exentrisk, kul!

hoppas ni haft ett bra lov & en fortsatt bra helg!
love





Ica&Amanda