Jag vill börja kvällen med att rekomendera The Pettit Projekt, som är himlans sköna. Helt klart värt att ta sig tid att lyssna igenom. Tack Thobias!

Sedan över till det hela Sverige pratar om - Per! Haha, lite underhållande hur vi verkligen pratar väder non-stop, fast denna gången känns det mer betingat. Vi fick tillbaka strömmen för ungefär en och en halv timme sedan, fast vi har ju haft elverk och lyx ändån. Så får jag ju erkänna att jag flydde fältet helt när jag insåg att det skulle bli några dagar utan ström, tack älskling för att du alltid tar emot mig med öppna armar.

Helgen var helt klart en tio-poängare då jag fick träffa tjejerna för mys på våran årliga tacopaj-kväll! Vi myste och pratade hela tiden i mun på varandra. Känns så bra när man kan prata om allt och slipper tänka sig för vad man säger, man kan verkligen lita på alla. Och som Johanna sade så hade vi verkligen speed-talking då alla ville få en massa saker sagda och det var verkligen en härlig känsla att veta att alla trivdes. Och att Ellen & Erika tyckte om sina presenter!





Jag sitter här med "underbar" träningsvärk också, och nej Uliten har som sagt vilat så då undrar ni ju såklart hur fan jag har lyckats med träningsvärk. Jo, det är så att vi har ett ämne som kallas Idrott i skolan och våra lärare hade bestämt sig för att de skulle utsätta oss för styrketräning, och ja ni gissade rätt - jag är vek! Och när jag morgonen efter kvidande kröp ur sängen tyckte Alexander att det vore trevligt om vi stack ut och sprang lite. Tack tack, i dessa stunder tror jag inte att du är min käraste! Mamma tyckte att det vore en jättebra idé att "bota" träningsvärken med lite simmning, får erkänna att det var skönt speciellt bubblandet!

Efter doppet så var det besök hos min andra älskling som fortfarande står sjuk i Persmåla. Han var i alla fall väldigt intresserad av den prasslande godispåsen som jag hade med mig, den gulliga klunsen. Ulit är verkligen sällskaps- och kelsjuk nu när han inte blir riden, han vill verkligen att man ska ge honom en massa tid. Det värsta var när jag lade på täcket efter ryktningen och han såg så besviken ut, hans stora fina ögon bad mig om att i alla fall gå en sväng med honom, han ville inte stå innne mer! Usch, ni som vet hur ett par sådana ögon ser ut, vet att det sista man är att göra de besvikna...



Jag har ett par önskingar just nu:

• Att Ulit repar sig helt ifrån Erlichian & Borrelian och att symtomen försvinner helt
• Att min käraste bara råkar komma ut ikväll och sover med mig
  
• Att det inte kommer någon snö förrens i december
• Att fysikprovet gick så bra som jag trodde
• Att det blir spelkväll med systra mi & hennes pojk