I'M BACK, så att säga. tillbaka till kylan skulle jag nog föredra att säga. det är ju några graders skillnad mellan sverige och spanien, och förvånande nog föredrar jag spanien.

det har varit underbart med lite avkoppling, sol & bad är verkligen min grej! :) veckan har mestadels varit skön men jag undrar om jag verkligen skulle orkat en vecka till med min familj. jag må vara en jäkel på att klaga men jag kommer (förhoppningsvis) aldrig slå mamma! jisses.
att ligga ute i bara bikini och njuta utav solen är något som är så avslappnade så det inte finns! nu kanske jag inte tillhör dem som blir brunast heller, men jag njuter av solskenet i fulla drag i alla fall. dessvärre har ju molnen varit ganska envisa på förmiddagarna och ibland även hela dagarna. men detta har gjort att vi har hunnit med långa och många promenader. jag började veckan hurtigt med att några morrnar springa en lagom runda, kan tillägga att backarna där inte är att leka med (!), men efter att jag insett att underlaget var en smula för hårt och mina fötter började fara illa gav jag upp den idéen. poolen som vi hade välkomnade ju inte direkt några simturer när det kändes som att vattnet var under nollan! okej, jag är lite vek. men att bada i havet var underbart, ligga och följa med vågorna!
vi hann även med några utflykter. vi var i nationalparken tima fanya och fick mat grillad över en varm krater, mums. vi hyrden en dag en bil och körde runt den lilla vulkanön, vilket var intressant, miljön skiljer sig ju väldigt markant emot våran.

sammanfattningsvis var det hela lovely, med väder och allt, men allt har ju en baksida...

det är helt otroligt. så mycket visste jag inte att det var lagligt att sakna någon! jag får erkänna att många utav dagarna mest har färgats av min saknad efter alexander. en huvudvärk som smugit sig fram då och då, magont tillsammans med oro, jag trodde inte det var möjligt! men jag kan sätta allt jag har att alltihopa beror på tomhet efter alex! det är helt otroligt. jag förstod att det skulle bli svårt att vara utan honom, han är en del av mig, men inte såhär hemskt!
och nu är det två dagar kvar, han kommer hem på söndagkväll. skynda, skynda dig tiden! jag vet inte hur jag ska kunna fördriva tiden. alexander, du är mitt allt!

och självklart ska jag tillägga att jag är sönderbränd, tjoho. jag är ju mer brun än vad jag trodde att jag skulle kunna bli - någonsin. men mest består min kropp av onda röda områden, huanameja. i blame no one but myself, so honestly.


how you got me on my knees
so sick of this feeling
but it never stops, never stops
i'm stuck with this feeling 
you see, i'm still shaking
this will be the death of me

saknad är inte min grej.