Stripped down to the bone
Let the hours pass
Parkhäng, tredje dagen i rad. För det är vad man ska syssla med just nu, mysa i gräset.
Damn! I wish I was a lesbian
Damn! I wish I was, and that you were, too
So I could fall in love with you
Jag har lite hemlängtan ikväll. Antagligen för att mamma berättade att klarbärsträden har slagit ut och att det snart är dags för liljekonvaljen. Och så var visst knäppkatten kelsjuk. Jag längtar efter grillkvällar och utflykter till Öland med kära vänner. Som Nathalie, det knasbarnet saknar jag lite extra ikväll. Men nu är det plugg och fokus på att få det bästa ur Linköping innan vi alla beger oss hemåt!
Jag undrar om jag hade hört uttrycket tenta-p när jag gick på gymnasiet. Nu har jag hört ordet ofta. Mycket ofta. Men jag är tacksam över att filfak inte har sådana dumheter, vi har bara vanliga veckor och vanliga tentor...
Det regnar ute och jag ska skriva på en hemtenta. Kul. Riktigt kul. Jag undrar hur mycket vi hade att plugga innan studenten. För allt jag minns är studentveckan, student och bal. Jag är avundssjuk på alla som har detta framför sig just nu. Så jag lyssnar på den här och drömmer mig bort för en stund.
Hela livet var ett disco, men hur kunde det bli så svårt?
Bilden är tagen den 25/4-09 i Linköping, dvs för lite drygt ett år sen. Tänk vad annorlunda allt är nu. Men jag är forfarande i Linköping, ser man på. Och tänk att hela helgen var disco, nu - precis som då.
Förra året så firades Valborg i ett soligt Lund.
I år provade vi på ett folkfyllt Uppsala.
Och konstaterade hur mycket som händer på ett år, även om många saker består. Som att Stina är knäpp.